Gotlandskaniner

”Ett svenskt kulturarv”

Om gotlandskaninen

Gotlandskaninen är en gammal lantraskanin och på 70-talet fanns den bara kvar på några få gårdar på Gotland, därav namnet. Det gjordes en inventering 1993 och de gotlandskaniner som finns idag stammar från inventeringsdjuren.

Det är en pigg och nyfiken kanin med upprättstående öron och många säger att den passar bra för hoppning (jag har dock inte provat det själv med mina kaniner).

Pälsen är vanligtvis slät men det förekommer även rexpäls hos gotlandskaniner. Färgerna varierar mycket och allt är tillåtet - gotlandskaninen avlas inte för färg/utseende utan man fokuserar på att bevara andra egenskaper, såsom sundhet och härdighet.

Vikten ligger oftast på 3-4 kg och gotlandskaninen växer ganska långsamt jämfört med traditionella produktionsraser. Fördelen med gotlandskaninen är att man kan vara restriktiv med kraftfoder - den är anpassad för att klara sig på ett bra grovfoder.

Föreningen Gotlandskaninen organiserar bevarandearbetet och uppfödning av rasen sker i godkända genbanksbesättningar. Det känns roligt att vara med och bevara en gammal lantras. Genbanksintyg lämnas med vid köpet om det är tänkbart att kaninen kan vara aktuell för avel i genbank i framtiden.

Norra Koltorps Ärstin

"Ärstin"

G320-1821

Född: 2018-03-04

Färg: Blå sallander

Fader: Billabergets Dustin G660-13111

Farfar: Bolsängens Hjalmar G106-1211

Farmor: Billabergets Quena G660-1251

Moder: Norra Koltorps Ärla G320-1621

Morfar: Norra Koltorps Nisse G320-1621

Mormor: Egbys Svala G656-1432

Ärstin är min första gotlandskanin och hon bildar avelspar med Robban. Tillsammans brukar de få jättefina ungar i många olika färger. Ärstin är åt det större hållet och väger 4,4 kg.